Fyra böcker för framtidens ledare

Trädgårdsmästare är vi allihopa

Den vanligaste frågan jag får är nog ”hur hinner du med allt?”

Jag brukar svara att jag inte gör det.

Det är förstås tröttsamt med folk som koketterar med hur många timmar de arbetar (jag har aldrig räknat), men om du verkligen är nyfiken kan jag ge mina nycklar till varför jag får mycket gjort.

• Jag har väldigt få möten.

• Tittar inte på fotboll.

• Jag jobbar nästan alltid enligt pomodoro-metoden – 25 minuters intensivt fokusarbete med instrumental musik i lurarna, följt av en paus på fem minuter – upp och gå, göra kaffe, lyfta en vikt, spela gitarr, posta, scrolla. Ergonomen och hälsoinspiratören Tommy Wilén kan bekräfta att detta är jättebra!

• Jag sover nog för lite. Ganska ofta (lite för ofta) tar jag ett ytterligare arbetspass efter att resten av familjen lagt sig, runt kl 22-01. Älskar nätterna (men vi får inte så mycket cred i samhällsdebatten tycker jag).

• Istället sover jag nästan alltid 5-10 minuter på eftermiddagen - ställer larmet på 20 och lyssnar på samma skiva varje gång. (Meditativt! Pavlovskt! Men skittråkigt för min Spotify Wrapped)

• Lördagar försöker jag hålla jobbfria, men på söndagar blir det nog ett par timmar också ska du se.

Jaja, så här på pränt låter det kanske inte som en struktur att rekommendera. Samtidigt är det ju så mycket man vill göra. Till mitt försvar har hållit på så här i hela mitt liv.

Men med detta sagt vill jag fira fyra fina bokbebisar som jag på olika sätt varit delaktig i att förlösa under hösten som gått.

Julklappstips!

1. Bara Gjört – 9 förmågor för att odla kundcentrering

Jens Wedin och Linda Öhling är välrenommerade expertkonsulter inom designledning respektive kundcentrering. När de slog sina kloka påsar ihop hände något mer, och de började tillsammans utbilda studenter inom Customer Experience Management, bland annat på Berghs och IHM Business School.

När de umgicks med tanken på att skriva en bok om kundcentrering fick de kontakt med Anna-Lena Hernvall och Alexandra Appelqvist på författaragenturen BYWRTRS som jag samarbetar med.

Tillsammans lyckades vi fem baxa projektet i mål, och Bara Gjört släpptes till allmänhetens förfogande i början av oktober. Jag hjälpte till med layout och har släppt verket ut till världen genom Heja Framtiden Förlag.

Man kan säga att det är en matig metodbok för modiga ledare som verkligen tar kunden på allvar – och som vill att det synsättet ska genomsyra alla steg i kundresan. Metodiken kallas för Upplevelseblomman och innehåller nio kronblad med olika teman.

Du kan lyssna på mitt samtal med Jens och Linda i Heja Framtiden avsnitt 620, där de berättar om hur boken kom till och hur man egentligen bygger en kundcentrerad organisation i praktiken.

Boken finns att köpa på Adlibris och Bokus, samt direkt från Heja Framtiden. Vid större volymer går det bra att kontakta författarna direkt på Upplevelseblomman.se

---

2. The Laghum Economy − A New Brief for a Healthy Planet

Hur ska vi kunna utveckla hållbara produkter och processer om det ekonomiska systemet hela tiden premierar det ohållbara?

Den frågan började Godel- och Kivra-medgrundaren Stefan Krook ägna sig åt under sommaren 2024.

Jag intervjuade honom kort för Impact Loop i samband med att han ökade sin investering i el-tech-bolaget Flower. Då passade jag också på att fråga om han ville podda någon gång.

”Absolut, men först ska jag till Bhutan i en månad”, svarade han.

Det lät ju väldigt spännande.

Väl i studion berättade Stefan om sitt nya projekt: att lägga 50 procent av sin tid på att uppgradera det ekonomiska systemet.

Det lät också spännande.

Jag skrev snabbt ut intervjun på Impact Loop, vilket (utan att klappa för hårt på min egen ömma axel) möjligen satte igång saker. Stefan pratade på Norrsken, började skriva krönikor för Impact Loop och fick allt fler föreläsningsförfrågningar.

Saker och ting gick så snabbt att det där poddasvnittet ganska snart var inaktuellt och osändningsbart.

När han under våren 2025 postade en dummy på ett bokomslag på LinkedIn och bad om tips på förlag, skrev jag till honom att jag gärna kunde hjälpa till med att få ut en bok snabbt.

Det hela slutade med ett riktigt smaskigt trepartssamarbete, med Volante som förlag och jag som redaktör. Ett väldigt trevligt sommarjobb.

Så satt jag där plötsligt i bersån på lantstället i juli och bollade texter med Stefan Krook och Tobias Nielsén.

Resultatet blev till slut en bok som är så kort, koncis och lättbegriplig att man nästan blir provocerad. Kan det vara så enkelt att styra planeten i rätt riktning - beskatta användningen av naturresurser och sänk skatten på arbete?

Nationalekonomer och experter letar förgäves efter siffror, statistik, källor, referenser och fotnoter. Allt det skalade vi bort. Det blev en konkret idébok som till och med den mest stressande näringslivstoppen kan klämma på nästa affärsresa.

Precis så ska man göra för att nå ut med ett budskap.

Det visade sig vara rätt tänkt, för under releasefesterna de senaste två fredagarna - först på Norrsken, sen på Handelshögskolan - kunde många vittna om att de redan hade läst boken och beställt fler exemplar till ledningsgruppen.

The Laghum Economy är förstås inte en färdig lösning på alla våra problem, men det är förhoppningsvis en droppe som kan bli en våg. Och idéerna kan implementeras först när många pratar om dem.

Själv tilltalas jag särskilt av tanken på att en mer hållbart producerad produkt i framtiden kan komma att bli billigare än den ohållbara. Att marknaden premierar - och konsumenten prioriterar - det goda valet genom priset. DÅ kan den gröna tipping pointen ske på riktigt, dessutom inom marknadsekonomins ramar.

Att samtidigt sänka skatten på arbete gynnar också cirkulära affärsmodeller. I dag är det onödigt dyrt att reparera, återbruka och återvinna, eftersom duktiga människor kostar pengar. Det är billigare att producera nytt. Är det inte något som är rejält knasigt med den ekvationen?

Jag ska se till att det blir ett nytt poddavsnitt med Stefan vid tillfälle. Men se gärna till att haffa boken så länge. Den är på engelska och är en PERFEKT julklapp - både till dina kollegor, din konstiga farbror och till din systerdotter som pluggar ekonomi.

Alla köplänkar hittar du på Laghum.org!

---

3. Driv Utopierna

När vi ändå är inne på framtidsvisioner. Du trodde väl inte att feminismen och normkritiken är död bara för att Trumps retorik… existerar?

Driv Utopierna är en antologi med bidrag från 19 författare som har skrivit ett kapitel vardera. Projektet är en del av Add Gender som drivs av Jenny Claesson och Pernilla Alexandersson. De samlar 168 så kallade normingenjörer i sitt nätverk över hela landet.

Boken ges ut av Add Gender själva i samarbete med nämnda BYWRTRS. Jag fick äran att hjälpa till med layout och sättning av boken, och det var inspirerande att se hur författarna tar sig an jämställdhetsfrågan 2025 - med styrka, sorg, lekfullhet, ilska, kärlek, konst och kreativitet. Uppgivenhet är inte ett alternativ.

I boken hittar vi bland annat Heja Framtiden-kompisen Viktoria Saxby, som gästade podden i avsnitt 164 OCH det allra första, trevande avsnittet av Bar Talk, som i pandemitider enbart genomfördes digitalt från baren på United Spaces Torsgatan 26 innan det blev ett live-event.

Så unga och oförstörda vi var på den tiden.

---

4. Tänka Göra-Effekten − Förändra med engagerande berättelser

Klas Fjärstedt klev in i mitt liv som en agil iller i början av 2025. Med otämjt driv, stora tankar och ett imponerande tempo lyckades han producera två böcker under samma år med syfte att vara ett stöd för framtidens ekosystembetonade ledarskap: Tänka Göra-Effekten.

Så här lät det i våras när Klas gästade podden:

Manusbollandet skedde i samarbete med Alexandra och Anna-Lena på BYWRTRS, medan jag kom in i layoutfasen och distribuerar nu böckerna genom Heja Framtiden Förlag. Print on demand, inga lager. Agilt, som sagt.

För att ge en rättvis bild av den episka boksviten lät jag Klas själv svara på några av mina frågor.

Två böcker på ett år. Hur blev det så egentligen?

− Jag fick möjlighet att sitta fokuserat och skriva första halvan av 2025. Med många bloggtexter och artiklar med mig in i året hade jag både en textmassa och en bokidé att utgå från. Ganska snabbt insåg jag att det nog var två böcker och eftersom jag hade tiden att fokusera så ’gick det av bara farten’.

Kan du hisspitcha vad som menas med Tänka Göra-Effekten? Handlar det om att gå från ord till handling?

− Nästan. Mer om att gå med både ord och handling till nya resultat. Allt för ofta gör vi bara det ena och undrar varför den långsiktiga förändringen uteblir. Vi behöver både tänka och göra annorlunda för förändring och nya resultat.

Den första boken handlar om organisationsutveckling och agilt ledarskap, medan den nya boken inriktar sig på kommunikation. Varför var det ett naturligt nästa steg?

− Jag ser böckerna som syskon där de delar DNA och värderingar, sen har de sina unika egenskaper och innehåll. Det rör sig alltså inte om någon uppföljare och man kan läsa dem i valfri ordning.

Vilka är målgruppen för de två böckerna?

− Alla som i något sammanhang, arbetsliv eller fritid, samarbetar med andra människor för att uppnå något gemensamt. Du kan applicera teorierna i din bostadsrättsförening, i idrottslaget, i arbetslivet, i kören eller i familjen.

Du menar att förändringsledning ofta fastnar på grund av just bristande kommunikation. Vad är som brukar gå fel enligt din erfarenhet?

− Två återkommande mönster jag ofta ser är dels att kommunikationen kommer ut som envägsinformation ”färdigtänkt” av ledningen; dels att kommunikationen ses som en aktivitet i planen, inte som något pågående i processen.

Du återkommer ofta till metaforen kring organisationen som en trädgård istället för en maskin eller fabrik. Hur yttrar sig det i en kommunikativ kontext?

− De två exemplen på feltänk är ofta resultatet av att man ser organisationen som en maskin eller en fabrik, det vill säga något som går att styra förutsägbart med hjälp av ”input och output”. Ser vi istället organisationen som ett levande system − den består ju trots allt av levande människor – behöver det påverka även kommunikationen. Rent kommunikativt blir det då naturligt att se kommunikation som en pågående process där dialogen är helig för lärandet.

Och generellt är metaforer viktiga för dig och i dina teorier. Varför är det så?

− Språket och de metaforer vi använder, formar vårt sätt att förstå och förklara världen. Vad är mest gynnsamt: att ropa ”bra krigat” eller ”bra kämpat” till barnen som sportar?

I en idealvärld: Hur ser framtidens framgångsrika företag ut ifall de anammar dina tankar?

− De går från ett linjärt till ett cirkulärt tanke- och arbetssätt. Där win-lose, att någon vinner och någon förlorar (tänk Trump) sedan länge inte är ersatt av bara win-win (företag och kund drar båda nytta av produkten/tjänsten) utan av win-win-win, där ett av de tre win:en alltid är ekosystemet som helhet.

Vad blir nästa steg? Kommer det fler böcker i serien?

− Nej, inte i närtid i alla fall. Nu är min fokuserade skrivtid över för den här gången. Nu ser jag fram emot att skriva lite kortare bloggtexter och artiklar igen. Vem vet, kanske de blir grunden till ett nytt syskon i Tänka Göra-serien…

Du kan läsa nästan allt om Klas Fjärstedt och Tänka Göra-Effekten här!

---

Stort tack för i dag! Kolla in hejaframtiden.se och mitt Linktree för det senaste.

Och om du uppskattar mitt arbete får du gärna överväga att uppgradera till en betalprenumeration här på Substack. Det betyder!