Hur är det med nyfikenheten?
Om konsten att spräcka bubblor och tro på framtiden.
Hej!
Under två VIBRERANDE torsdagar körde jag min nya föreställning ALLT KÄNNS SOM SKIT tillsammans med Abundo på biografen Zita i Stockholm. Det var definitivt en milstolpe att få kombinera informationsspäckad föreläsning med humor och egenskriven musik. Jag tror starkt på att göra viktigt innehåll mer tillgängligt, inspirerande och underhållande. Stort TACK till alla som kom och tittade (och tyckte).
När premiärerna nu är avklarade är det dags att börja rulla ut det här paketet till företag och konferenser. Planerar du en inspirations- eller framtidsdag för kollegorna? Då kanske en rejäl dos kreativ framtidsoptimism kan vara av intresse? Ta kontakt så syr vi ihop något! christianvonessen@gmail.com
En liknande (fast mer stillsam) kväll anordnades på Scala i Stockholm i förbindelse med boksläppet av den nya svenska utgåvan av den australiske filosofen Peter Singers klassiska bok Det liv du kan rädda på Fri Tanke. Singer är en av förgrundsgestalterna inom den globala Effektiv Altruism-rörelsen. Jag har genom åren släppt åtskilliga avsnitt om EA.
På scen såg vi Sofie Sjöstrand från Ge Effektivt (avsnitt 495), nationalekonomen och filosofen Erik Angner (mer om honom i kommande nyhetsbrev), samt musikern och EA-entusiasten José González (som har lovat gästa podden så småningom). Moderator var Christer Sturmark, förlagschef på Fri Tanke.
Det var en fin kväll som bjöd på såväl musik som diskussioner kring moralfilosofi och vår etiska plikt att hjälpa så många människor som möjligt med våra tillgängliga resurser.
José tipsade för övrigt om följande bok:
Breaking news: Världen går inte under
Hannah Ritchie har stigit fram som en ny fanbärare för faktabaserad optimism. Den skotska 30-åringen arbetar till vardags som Deputy Editor och Lead Researcher på den outtömliga statistikskattkistan Our World in Data.
I hennes nya bok Not the End of the World framför hon sakligt och datadrivet argument efter argument som pekar på att det inte är så illa ställt med världen (och framtiden) som man lätt vill tro.
Med alla de verktyg, kunskaper och teknologier vi har framför oss klingar bokens undertitel hoppfullt: How we can be the first generation to build a sustainable planet.
Ritchie vänder sig alltså kraftfullt mot narrativet om världens stundande undergång. Vi är inte den sista generationen. Vi är den första som verkar i det nya paradigmet – uppenbarligen med både nya och gamla hot och problem, men också med en möjlighet till handlingskraft som aldrig tidigare skådats i mänsklighetens historia.
Att läsa boken är till stor del som att påminnas om mina egna föreläsningar under de senaste fem åren. Hannah Ritchie går också igenom rent praktiska frågeställningar kring vad man kan göra i sin vardag för att koldioxidbanta, spara energi och äta klimatvänligt (och vad vi inte behöver stressa över). Ofta blottlägger hennes data smärtsamt kontraintuitiva sanningar. Hon pratar om klimatförändringar, plast i haven, luftföroreningar, biologisk mångfald och mycket annat.
Naturligtvis har det redan ryckt ut en massa (manliga) tyckare som är upprörda över bokens optimistiska budskap. Samtidigt har hon lyfts av andra mäktiga moguler, bland annat Bill Gates:
Det uppfriskande är att Ritchie inte är en glättig Silicon Valley-tech-evangelist. Hon är en nördig klimatforskare som genom att närstudera data har landat att i att de flesta av våra problem verkligen är möjliga att lösa. Därför är vi inte den sista generationen.
Vi är den första som kan bygga en hållbar planet.
Bryggor och bubblor
I avsnitt 506 träffade jag Emma Stenström efter hennes framträdande på SIME Conference på Epicenter i Stockholm. Som docent i företagsekonomi på Handelshögskolan i Stockholm har hon under de senaste åren ägnat en stor del av sin tid åt att utveckla metoden och boken Bubbelhoppa, som bygger på begreppet bubble-hopping från amerikanen Max Hawkins.
Men medan Hawkins tycks lita mer på slumpen för att bredda sin tillvaro, har Stenström utvecklat en pedagogisk metod som ger studenter (eller anställda) möjlighet att kasta sig ut på okänt vatten genom att samtala med personer från helt andra bubblor än de man själv lever inom.
När vi samtalade på Epicenter hade jag fortfarande inte läst boken, så jag slukade den kort därpå. Själva beskrivningen av metoden rymmer en hel del matnyttigt, oavsett om man har tänkt sig att bubbelhoppa som engångsprojekt eller för att omvandla det till livsfilosofi.
Det handlar om att skapa dialog istället för debatt. Att kunna både lyssna, fråga och dela – tre pusselbitar som är lika viktiga som underutvecklade hos många av oss. Emma Stenström skriver om såväl empati och perspektivtagande, som kroppsspråk, intellektuell ödmjukhet och att leva med ett öppet sinne.
Men den viktigaste gemensamma nämnaren är ändå nyfikenhet. Det är nyckeln till att bryta låsningarna och polariseringen.
När jag skriver detta nu känns det som plattityder, men Bubbelhoppa bjuder på praktiska exempel och en massa vidare läsning. Tanken är att inte bara att metoden ska kunna öppna upp världen för den enskilde individen, utan att frigöra potentialen i såväl samhället som näringslivets organisationer.
Som jag skrivit tidigare: vi måste våga fundera över vilka krafter som tjänar på polarisering och det svart-vita tänkandet. Varje litet kallprat kan vidga vår värld genom att föra oss närmare en annan människa. Ringar på vattnet, och så vidare.
Adam Grant är förstås refererad i boken. Den världsberömde organisationspsykologen har i det närmaste blivit en influencer under de senaste åren. Jag har med tiden också blivit allt mer kluven till hans frenetiskt utpumpade sanningar som memes i sociala kanaler. Kan en person som är så öppen samtidigt vara så säker på sin sak – dag ut och dag in?
Jag hade tänkt skriva om hans senaste bok Hidden Potential, men den lämnade i ärlighetens namn inget större avtryck hos mig – möjligen på grund av det Gladwellskt anekdotiska tesbyggandet. Däremot kändes den tidigare Think Again mer viktig och ögonöppnande, särskilt i relation till Emma Stenströms ovan beskrivna livsprojekt. Den handlar om att kunna ändra åsikt. Undertiteln lyder The power of knowing what you don’t know.
Dags för kompisreklam: BeteendeGUDEN Niklas Laninge har satt ihop ett program som han kallar för Göra bra bättre. Det innebär att han under tre digitala tillfällen i mars 2024 guidar deltagarna till hur man kan arbeta mer effektivt med att skapa beteendeförändringar hos kunder, användare eller medborgare. Anmäl dig här! Och med koden FRAMTIDEN får du hela 50 % rabatt.
Så här ser de senaste två poddveckorna ut:
505. Nicholas Fernholm gör efterlängtad comeback i Heja Framtiden. Även för fyra år sedan pratade vi en hel del om vikten av att våga testa saker. Nu är han ännu mer övertygad, och vill särskilt revoltera mot den rådande AI-skräcken.
506. Emma Stenström om bubbelhoppande och vikten av att tillägna sig nya perspektiv.
507. Viktor Garmiani har byggt upp succébolaget Candles Scandinavia, men att valet landade på just doftljus var mest en slump. Han berättar om sin inspirerande resa mot att utmana en ohållbar bransch med någonting bättre. Och det verkar löna sig.
508. Charlie Caper är trollkarl, AI-föreläsare och kreativ chef på svenska Furhat Robotics, som utvecklar sociala konversationsrobotar. Jag tror faktiskt att vi får ihop trådarna på något sätt.
Vill du samarbeta med Heja Framtiden? Jag söker efter modiga B2B-bolag som vill exponera sitt varumärke för en framåtlutad och nyfiken målgrupp som bågnar av beslutsfattare. Vi kan sy ihop innehållspaket med podd, nyhetsbrev, texter och mycket annat. Ta också kontakt om du vill starta en företagspodd så kan jag garanterat hjälpa till! christianvonessen@gmail.com
Tack för den fina kompisplatsen! Och boktips! Hannas bok ligger nu högst upp i läshögen!