Låt oss motbevisa olyckskorparna
Vi behöver väl inte bestämma oss för att 2023 blir skit redan i januari?
Hej och välkommen till nyhetsbrevet!
I många av de sedvanliga årskrönikorna är det som att man måste lägga in en brasklapp om att 2022 minsann var “ett riktigt skitår”.
Och trots att det stämmer på många parametrar kan jag kan inte låta bli att känna att det är lite taskigt. Vad har året gjort för fel egentligen? Och betyder det att det var bättre 2021? Man riktigt ser hur 2020 myser i skuggorna…
Sanningen är väl att nästan inget år är extra ”bra” eller ”dåligt” för världen som helhet. Det är bara tid som fylls med händelser, krig, framsteg, katastrofer, forskning, död och kärlek i en enda stor kaotisk mix.
Men när vi har tillgång till all världens elände dygnet runt är det enkelt att lägga pusslet. 2022 var ett skitår. Och det räcker inte där – många experter är redan eniga om att 2023 kommer bli ett RIKTIGT skitår. Herregud, det är väl bara att kasta in handduken på en gång egentligen?
För det är väl inte vi som bestämmer hur framtiden ska bli?
Nåväl. Om man trots allt vill friska upp minnet kring 2022 års ljuspunkter, finns det faktiskt listor för det också. Där står det tydligt att mänsklighetens förmåga till samarbete, uppfinningsrikedom och kreativitet är värd att fira varje dag, oavsett vilket år som står i kalendern.
Här är Time som fokuserar på life science och foodtech.
Peter Diamandis listar 2022 års stora genombrott (och jämför med 1922).
Vox lyfter 9 positiva berättelser på sin plattform Future Perfect.
Warp News årskrönika bjuder förstås också på en hel säck med framsteg och framtidsoptimism.
Men den mest matiga sammanställningen kommer från Future Crunch och The Progress Network: 99 Good Stories You Probably Didn’t Hear About in 2022.
Så vad händer 2023?
Om vi blickar framåt, finns det förstås gott om förutsägelser för 2023. Själv roade jag mig med att gå igenom Linkedins lista över ”Big Ideas” för året. Här är del 1, och här är del 2. Ganska amerikanskt fokus förvisso, men det är en spännande bredd på spaningarna.
Nikolas Badminton på Futurist.com lät till och med GPT3:s nya modell ’text-davinci-003’ formulera 10 spaningar på ”Future of Humanity in 2023”. Ämnena fanns tydligen redan listade i prompten, så AI:n är så här deppig för att den blivit tillsagd. Jag ska för övrigt intervjua Nikolas Badminton i podden inom kort – ska bara klämma hans kommande bok Facing Our Futures först.
Heja Framtiden samarbetar som bekant med konsultbolaget Futurice den här våren, och deras teknikchef Lauri Anttila har sammanställt en lista över de mer techiga trenderna som företagen behöver förhålla sig till.
Indien snart störst
I april 2023 väntas Indien gå om Kina och bli världens mest folkrika nation. I dagsläget ligger de båda giganterna på 1,4 miljarder invånare vardera, medan Indien tros peaka kring 1,7 miljarder på 2060-talet någon gång.
Medan Kina nu får sota för sin enbarnspolitik genom befolkningsminskning, en allt lägre andel unga samt miljontals ensamma ungkarlar, har Indien åtminstone en vital ung befolkning som i relativt stor utsträckning tycks tro på framtiden.
Visste du förresten att 97 procent av Indiens barn går i skolan? Problemet är bara att det ansträngda, traditionstyngda och hierarkiska utbildningssystemet inte lär eleverna läsa och skriva i tillräckligt hög utsträckning.
Jag träffade Ingrid Eelde Koivisto, som driver Pratham Sweden, en filial i det globala nätverk av samhällsutvecklingsinsatser som Pratham utgör. I Indien jobbar de intensivt med att rulla ut en pedagogisk metodik för att främja läs- och skrivkunnighet, och i avsnitt 413 går vi igenom hur det hela fungerar. Vad händer om miljontals unga plötsligt får en betydligt mer stabil grund för vidare studier?
Alla pratar om AI igen
Bara nåra veckor efter utrullningen av Open AI:s ChatGPT kändes det nästan tjatigt att prata om det. Men om man tar i beaktning att dagens version bara är en smula av den mäktiga kaka som kommer att vara färdiggräddad redan senare under 2023, finns det förmodligen fog för fler diskussioner kring dess implikationer, inte färre.
Själv skrev jag ett blogginlägg om det hela 21 december (för publicering hos United Spaces 30/12), vilket i sammanhanget redan känns som evigheter sedan.
Min slutsats var att den generativa AI-revolutionen främst kommer att gagna de som är driftiga och kunniga nog att dra nytta av tekniken. Dessutom kan det trigga oss kreatörer som försöker göra oss ett namn inom en särskild sektor, med ett unikt sätt att skriva eller skapa – alltså ett incitament att bli ännu bättre på det vi redan gör. Det mediokra, löd min analys, kommer att få det tufft.
Jag argumenterade också för att det mänskliga skapandet kommer fortsätta att vara relevant och värdefullt, samt att jag personligen inte vill läsa AI-böcker eller gå på AI-konserter. Ännu.
Det känns redan som att jag kommer få äta upp min hatt.
(Och ja, bilderna ovan är förstås skapade med Dall*E 2.)
Heja Framtiden Förlag
Under 2022 startade jag bokförlag och hann ge ut tre fina böcker: Naiva Pessimister av Ulrika Gerth, Skippa Nyheterna av Tobias Wahlqvist och Ärligt Talat av Björn Owen Glad.
Det som driver mig är att hitta och lyfta tankar och idéer som är relevanta inlägg i det pågående samtalet om framtiden. Alla tre kretsar på olika sätt kring kommunikation, historieskrivning, nyheter och reklam. Kvalitet, balans, transparens och faktabaserad optimism är grundpelare som framtidens synsätt, normer och värderingar gärna får bygga på.
Du hittar samtliga böcker på Heja Framtiden Förlags egen webbshop, samt förstås hos Adlibris och Bokus. Under 2023 kommer det fler böcker, och jag ska nyttja e-bokstjänsterna mer. Håll utkik!
Fler nya poddavsnitt
Sedan vi hördes sist har jag träffat Niklas Gran på Laddboxbolaget för en viktig lektion i hur elbilsladdning egentligen fungerar, hur utvecklingen ser ut framåt och vad man bör tänka på.
Sébastien Boudet gästade podden igen för att lägga ut texten kring den enorma potentialen i ekologiskt, småskaligt och regenerativt jordbruk – om vi konsumenter mer aktivt börjar välja det hållbara.
Zebrain är en tjänst som kopplar ihop utvecklingssugna karriärister med rätt coach i en digital plattform. Jag bjöd in vd Anna Bloth Karling till studion för att prata om möjligheterna kring att arbeta stressförebyggande och säkerställa att anställda når sin fulla potential.
Randall Munroe har gjort sig ett namn genom sin unika blandning mellan serieteckningar och vetenskap. När han gästade sitt förlag Volante för att promota den nya boken Tänk om…2 fick jag möjlighet att ta ett snack med honom i Gamla Stan. Det blev ett fint samtal om vikten av att kommunicera vetenskap med lika delar lekfullhet och ödmjukhet.
Teknikkonsultbolaget TMC har en spännande organisationsmodell som de kallar för employeneurship, vilket gör att de konsultande ingenjörerna kan ta del av ett projekts planering och lönsamhet. Jag träffade Sverige-vd Åsa Åhlander i poddstudion på United Spaces Torsgatan 26 i Stockholm.
Emil Boettge sprang jag på under Stockholm Impact Week i höstas. Han jobbar på Impactpool, som är ett doldis-bolag inom HR tech-branschen. De driver en digital plattform som förmedlar impactsugna talanger till organisationer som FN, EU, WHO och många andra.
Boktips: Evigt Ung
Åldrandeforskningen är ett fascinerande fält som just nu går fort framåt. Ny Teknik-journalisten Peter Ottsjö har grottat ner sig ordentligt i ämnet med nya boken Evigt Ung – Min och människans dröm om odödligheten, där han väver samman utvecklingen inom forskning, långlevnadsexperiment och biotekniska landvinningar med sin egen resa från depression och osunt leverne till mätning, analys och nya beteenden.
Boken är bitvis svårgenomtränglig för mig som biologi-lekman, trots att Ottsjö skriver både personligt och underhållande. Men för alla som intresserar sig för långlevnad är den i det närmaste obligatorisk. Författaren sällar sig till skaran som vill se åldrande klassas som en sjukdom, och de avslutande orden är kraftfulla. Han skriver bland annat:
”Vi borde rasa. Vi borde storma. Vi borde kräva att våra folkvalda klassar åldrande som den sjukdom det är, särskilt så länge de avser att finansiera sjukvården med våra skattepengar. […] Vi står på tröskeln till den största medicinska revolutionen i mänsklighetens historia – och jag tänker vara där när det händer.”
Och inom kort släpper jag ett mycket fint avsnitt om just döden med Nordens enda dödsforskare, eller thanatolog, Philip de Croy. Vad tycker han om jakten på evigt liv? Det får du veta nästa gång vi hörs.
Tack för att du läst så här långt! Glöm inte att det bästa sättet att stötta mitt arbete är att boka mig som föreläsare eller moderator till nästa konferens eller event. Alternativt kan du tipsa din arbetsgivare om de generösa sponsrings- och innehållspaket jag nu säljer till modiga B2B-företag.