Spekulativa framtider som vidgar vyerna
Framåtrörelse kräver lekfulla visioner, nya narrativ - och någon som väver ihop allting
Hej!
Den här gången tänkte jag att vi skulle dyka ner lite i städernas utveckling och framtidsarbete med spekulativ design. Jag ska försöka få ihop en röd tråd av det hela.
Först och främst läste jag futuristen Nikolas Badmintons bok Facing Our Futures, som handlar om hur man jobbar praktiskt och strategiskt med scenariobyggen och framsyn (foresight). I grunden behöver det inte nödvändigtvis vara särskilt avancerat, men det bygger på att fånga upp datapunkter och svaga signaler för att på så sätt kunna skapa mönster, se framväxande trender och förbereda verksamheten därefter.
Jag ska bjuda in herr Badminton till podden så småningom för att höra mer. Han menar i alla fall att den här ständigt pågående processen är livsviktig – ”framtidsmuskeln” måste tränas upp i alla verksamheter som vill behålla sin relevans och ha möjlighet att anpassa sin väg framåt.
Någonting som slår mig jag läser boken är att jag själv verkligen inte kan se mig som ”futurist” i den definition han beskriver.
Jag försöker ju trots allt inte kartlägga framtiden med konsultiga scenarion och strategiska prediktioner i åtanke. Mitt arbete är präglat av den fundamentala framtidsoptimismens bottenplatta. Jag lyfter människor som jag anser vilja bygga en önskvärd framtid på olika sätt. Jag sammanställer och destillerar deras insikter i inspiration – i poddavsnitt, böcker, nyhetsbrev och föreläsningar.
Michael ”Captain Future” Sillion pratade lite om olika roller för oss framtidsbyggare i avsnitt 346 av Heja Framtiden. Då fastnade jag för begreppet Weaver. Och precis när jag började skriva om detta kom Isabelle McAllister med ett inlägg om just detta fenomen. Det måste vara ett tecken helt enkelt.
Låt oss se vad AI-guden säger om saken?
En "weaver" i sammanhanget av samhällsutveckling, nätverksbyggande eller organisatorisk förändring är en person som arbetar med att knyta samman människor, resurser, organisationer och idéer för att skapa en starkare och mer sammanhängande helhet. Rollen som weaver är viktig för att skapa och underhålla de sociala bindningarna och samarbetena som är nödvändiga för att hantera komplexa utmaningar och möjliggöra positiv förändring. Här är några nyckelfunktioner för en weaver:
1. Relationsskapande: Weavers fokuserar på att bygga relationer och förtroende mellan olika aktörer, inklusive individer, grupper, organisationer och samhällssektorer.
2. Nätverksbyggande: De identifierar och kopplar ihop nätverk av människor som kan dra nytta av att dela resurser, kunskap och erfarenheter.
3. Facilitering: Weavers underlättar dialog och samarbete, hjälper till att lösa konflikter och främjar förståelse och konsensus bland olika intressenter.
4. Integration: De arbetar för att integrera olika perspektiv och discipliner, och ser till att olika röster och kompetenser bidrar till gemensamma mål.
5. Kapacitetsbyggande: Weavers stödjer utvecklingen av individuell och kollektiv förmåga att arbeta tillsammans effektivt mot gemensamma mål.
6. Kommunikation: De ser till att information sprids effektivt mellan olika delar av ett nätverk eller en organisation.
7. Systemtänkande: En weaver använder ofta systemtänkande för att förstå hur olika delar av ett system påverkar varandra och hur de kan stärkas genom samverkan.
8. Kulturell brobyggning: De kan också arbeta med att överbrygga kulturella och sociala skillnader för att främja mångfald och inkludering i olika sammanhang.
9. Synergiskapande: Weavers letar efter och skapar synergier där samarbetet mellan olika parter leder till resultat som överstiger vad individerna skulle kunna åstadkomma på egen hand.
I grund och botten är en weaver en sammanhållande kraft som arbetar på ett integrativt och ofta interdisciplinärt sätt för att stärka det sociala kapitalet och främja hållbar förändring. Deras arbete är centralt i att bygga robusta gemenskaper och organisationer som kan navigera i komplexa och föränderliga miljöer.
Jag tycker i alla fall att det låter som någonting väldigt fint och eftersträvansvärt. Svårigheten ligger förstås i att bygga en hållbar ekonomi i det arbetet, men det känns onekligen som att den här typen av profession håller på att utvecklas allt mer. Count me in.
Med Facing Our Futures i bakhuvudet dök jag ner i Walter Isaacsons tegelsten om Elon Musk. Mycket har förstås redan skrivits om huruvida boken ger en insmickrande eller nedlåtande bild av Mr Musk, och det har jag inga större åsikter om. Jag är övertygad om att Elon kan vara fantastiskt inspirerande att omge sig med, samtidigt som han säger sig ha Aspergers syndrom och uppenbarligen inte vet hur man hanterar vare sig kärleksrelationer eller kollegor på ett vidare empatiskt sätt. Det känns spontant som en mardröm att arbeta under en sådan ledare.
Om man lyckas bortse från de tvära kasten mellan manisk energi och nattsvart mörker; det stormiga privatlivet (Musk har fått elva barn, varav tio vid liv) och de tuppiga maktkamperna med andra rika, vita män, är boken trots allt en påminnelse om vilka banbrytande visioner om mänsklighetens framtid som ryms i hans märkliga huvud.
Paypal, Tesla, hyperloop och The Boring Company, OpenAI, Neuralink, Optimus-roboten, SpaceX, Twitter, SolarCity, X.ai − Elon Musk må verka nyckfull och spretig, men han får onekligen saker att hända. Efter ungdomens science fiction-knarkande är det kanske inte heller så märkligt att hans pengar och makt koncentreras till det allra mest futuristiska. Han behöver med andra ord inte ett team av futurister som samlar in signaler och trender för att måla upp en scenarier för framtiden. Han tycks se dem kristallklart redan decennier tidigare.
Och trots att han stundtals behandlar sin omedelbara omgivning som skit ställer han hela tiden den övergripande frågan: vad är bäst för mänsklighetens långsiktiga överlevnad? Jag föredrar i alla fall hans galenskaper framför en värld utan dem.
För just denna förmåga till fantasi och visioner behöver vi mer av. Det framgick tydligt under en kväll som Planethon bjöd in till på United Spaces Torsgatan 26, tillsammans med Speculative Futures Stockholm chapter och Swedish Foresight Network.
Vi fick bland annat lyssna till urbanisten och författaren Johanna Hoffman, som kopplar spekulativa framtider (speculative futures) till stadsutveckling.
Det handlar till stor del om att fråga ”what if…” och ”what could be?” när det gäller relationen till våra publika rum. Genom att leka med sensorik, design och fantasi kan vi bättre få en känsla för vilka möjliga framtider som väntar på att byggas. Jag fick en halvtimmes härligt samtal med Johanna, vilket kommer i podden inom kort. Hennes bok heter Speculative Futures - Design Approaches to Navigate Change, Foster Resilience, and Co-create the Cities We Need och rekommenderas för den som vill lära sig mer om hur dessa olika discipliner hänger ihop.
Hoffmans arbete med att skapa inkluderande och flexibla städer som bidrar till alla hållbarhetsben och samtidigt skapar en bubblande dynamik av mellanmänskliga interaktioner, delas av platsutvecklingsexperten Josef Conning, som jag intervjuade bara ett par dagar senare.
Han vill gärna att vi går från smart till wise cities, och tror inte heller att den binära uppdelningen mellan stad och landsbygd är särskilt fruktbar i framtiden. Det blev ett mycket intressant samtal om hur stadsplanering kan gå till.
Och så lite reklam! Jag utvecklar nu riktigt vassa paket med sponsring, innehållsproduktion och ambassadörskap för B2B-bolag som både vill bygga varumärke OCH attrahera nya leads. Dra ett mail så pratar vi!
På lördag den 11 november är det dags för en riktig framtidsdag på Nordiska museet i Stockholm. I våras träffade jag Jörgen Löwenfeldt, som är ansvarig för digital insamling på Nordiska. Då pratade vi om insamlingen Vår Framtid - på spaning efter Norden 2173, som i samband med institutionens 150-årsjubileum även blickar 150 år framåt i tiden med hjälp av medborgarberättelser. Framtidsdagen är på sätt och vis kulmen på det gedigna arbetet, och samlar en rad spännande profiler till en heldagskonferens i samarbete med Institutet för framtidsstudier. Själv har jag det ärofyllda uppdraget att livepodda med några av talarna mellan passen.
Några poddavsnitt blev det sedan förra nyhetsbrevet:
Roel Schatorjé från Nederländerna berättar om sin startup MOYU, som skapar snygga anteckningsböcker av sten.
Jörgen Pellbäck är organisationskonsult på Feelgood och berättar om hur man bygger robusta och resilienta organisationer.
Amit Paul berättar om hur verksamheter kan agera som “regenerativa organismer” - och så delar han med sig kring många delar av sitt fascinerande liv. Chefstidningen uppmärksammade avsnittet, vilket vi tackar för!
Ylva Hansdotter är doktor i VR och driver bolaget XR Impact för att dyka ner i hållbarhetsfrågor med hjälp av immersiva teknologier.
David Sätterman är COO på 1KOMMA5°, som bygger ihop kluster av hushåll med sol och batterier för att skapa kraftfull energiomställning.
Josef Conning om framtidens flexibla och inkluderande städer.
Amer Mohammed gästar poddden igen för att bland annat prata mer djuplodande om revolutionerna som pågår inom AI och AR.
Visste du förresten att Sveriges – kanske världens? – första AI-museum öppnar den 15 november i Skrapan på Södermalm i Stockholm? På invigningskvällen blir det vernissage och fest. Jag har ingen aning om vad man ska förvänta sig, men jag är garanterat på plats med glas i hand och snitt i mun.
Apropå AI så drog jag och Henric Smolak till United Spaces i Uppsala för världspremiären av Bar Talk Live utanför Stockholm. Det blev en väldigt mysig tillställning där Paulina Modlitba och Arash Gilan fick guida oss en bit in i AI-djungeln (och visst är det en gullig bild?).
Vi hoppas på fler härliga talkshowkvällar under 2024! Missa inte heller Arashs nya bok I Love AI som har release nu 21 november.
Även på Heja Framtiden Förlag bygger vi vidare med TVÅ nya böcker lagom till jul.
Rebecka Carlsson är för många främst känd som inspirationsföreläsare med sin fantastiska gyllene tegelsten Exponentiell Klimatomställning i handen. Hon visar att det faktiskt är möjligt att lyckas med klimatutmaningarna – och att det är i teknik och näringsliv vi verkligen kan hitta nycklarna.
Hennes nya bok heter The Speaker’s Journey. Den går ett steg vidare mot hantverket i att faktiskt bygga de nya narrativ och berättelser som verkligen kan skapa portaler mot en hållbar framtid.
Jag samarbetar dessutom återigen med Mathias Sundin som driver det framtidsoptimistiska mediehuset Warp News. Hans nya bok heter Kentaurens Fördel, och är en guide i hur man kan nyttja generativ AI som ChatGPT för att skriva, tänka och kommunicera - bättre och snabbare.
Båda dessa bokomslag är skisser och kan skilja sig från slutversionerna. Jag kommer självklart återkomma med en massa mer info kring böckerna, men om du redan nu vet att du vill förhandsbeställa ett antal till företaget som julgåva är det bara att svara på det här mailet så löser vi det!
Annars då?
Jorå, november är ingen favoritmånad direkt. Men förutom allt här ovanför ser det ut lite så här:
Livepoddade på Svenska Kraftnäts stora branschdag Kraft 2023.
Föreläste på ett frukostseminarium hos Semper på temat framtidens mat.
Lyckades äntligen komma iväg till Freelance Mornings på The Park.
Skriver en intervjubok för fantastiska Hjärtebarnsfonden.
Sjösätter en internpodd för en större organisation.
Fick en sneakpeak av nya Elements Stockholm i regi av Epicenter.
Fick äntligen återse norska Kvelertak när de manglade sönder Debaser.
Tack för i dag. Vi hörs snart igen!