Ja du läste rätt. För oavsett hur avancerade och kunniga vi blir inom åldrandeforskning, gen-redigering, föryngringsprocesser, uppgradering och kryonik, har vi ännu (hittills) inte lyckats lura döden.
Min egen relation till döden är förvisso begränsad, men icke desto mindre smärtsam. Men den är också ganska vacker. Jag är till exempel övertygad om att dödens omedelbara närhet har gjort mig mindre rädd för den. Alla ska vi nämligen dö – det handlar bara om när. Detta faktum kan ingen framtidsoptimist i världen ändra på.
Därför var det extra spännande att bjuda in landets enda thanatolog Philip de Croy till poddstudion. Han är alltså expert på allt det icke-medicinska som rör döden, nämligen riter, berättelser, kultur och hur vi hanterar denna ofrånkomliga slutdestination i vårt moderna samhälle.
Hans tes är tydlig: vi har outsourcat döden från familj och hem, till sjukhus och ålderdomshem, vilket gör att vi har sopat undan samtalet och därmed tappat språket kring döden. Det ser man framförallt i Sverige, där döden ofta möts med förvirring, obehag och tystnad, istället för omtanke, närhet och lyssnande.
Oavsett var du står i frågan om döden – förlamande ångest, hårdnackad förnekelse eller nonchalant axelryckning – tycker jag att du ska lyssna på vårt samtal i avsnitt 418. Kanske får det dig att agera på ett annat sätt nästa gång döden knackar på i din närhet.
Lyssna på Philip de Croy i Heja Framtiden avsnitt 418 här!
Tre år sedan pandemin startade
När vi ändå är inne på döden, är det i skrivande stund exakt tre år sedan det första fallet av covid-19 upptäcktes i Sverige, den 31 januari 2020. I förbindelse med detta tvivelaktiga jubileum träffade jag Niklas Arnberg, professor i virologi vid Umeå universitet och ordförande i Virus- och pandemifonden som inrättades under coronapandemin för att främja virusforskningen.
Vi pratar om skillnaden mellan virologi och epidemiologi, vilken beredskap samhället har inför nästa pandemi, samt vad Sverige tycks ha gjort rätt och fel i den omöjliga situation världen plötsligt kastades in i. Och varför finns det framtidsoptimism även i den här frågan?
Lyssna på avsnitt 419 med Niklas Arnberg här!
Kom på talkshow och after work 23/2!
Under 2021 genomförde jag en serie intervjuer i baren på United Spaces Torsgatan 26. Vi kallade det för Bar Talk och sände oredigerat på Instagram och Youtube.
Nu har konceptet utvecklats till en talkshow inför publik, och du är härmed inbjuden till världspremiären!
Den första upplagan av Bar Talk Live kommer att äga rum i hörsalen på Torsgatan 26 med rum för ungefär 80 föranmälda åskådare. Jag och Henric Smolak utgår från teman i vår gemensamma bok Nu fattar jag, och bjuder in smarta skallar för att diskutera stora frågor på ett kul sätt.
Det finns flera anledningar till att du ska komma:
Det är helt gratis.
Du får pizza från Deglabbet.
Guldbaren är öppen med kompispriser.
De 20 första som anmäler sig får en bok.
Tre roliga experter kommer och pratar!
Temat 23/2 är, föga förvånande, den nya AI-revolutionen. Panelen består av Christian Landgren, Judith Wolst och Evelina Anttila, välkända profiler inom helt olika delar av AI.
Här är länken till anmälan. Först till kvarn!
Fanny som förebild
Fanny Widman startade sin podcast Fannys Förebilder ungefär samtidigt som jag, för fem år sedan. Hon ville till en början ta reda på hur hon skulle navigera i det tuffa näringslivet som ung kvinna, men insåg snart att det fanns ett grundläggande problem som behövde adresseras före alla andra.
Jämställdhetsfrågor blev därmed hennes främsta fokusområde, och hon har genom åren intervjuat gräddan av det svenska näringslivets tongivande kvinnor (och några män), samt samtliga partiledare inför valet 2022.
Nu har hon gästat min studio för ett samtal kring jämställdhet, inkludering, företagskultur och vad man kan göra för att skapa förändring.
Lyssna på avsnitt 420 med Fanny Widman här!
Jo, framtiden kan vara både analog och digital
Apropå pandemin förresten. Jag lyssnade nyligen på en bok med den kittlande titeln The Future is Analog – How to Create a More Human World av den kanadensiske frilansjournalisten David Sax.
Det kändes som en spännande uppmaning i en tid av kraftig digitalisering och febrig AI-frossa. Men döm om min förvåning när det hela visade sig vara en priviligierad vit mans gnälliga dagbok över pandeminedstängningarnas påtvingade isolering, när digitaliseringen ju var ett nödvändigt ont för att driva världen framåt.
Jag skrev själv en bok mitt under pandemins inledning som pekade just på detta. Den heter Vad händer nu med framtiden – 20 visioner om Sverige efter corona och handlar i grund och botten om mänsklighetens okuvliga förmåga att hitta lösningar och möjligheter i kriser. Det var också ett sätt för mig att använda pandemin som en slags trojansk häst för att kunna skriva om de framtidsfrågor jag ville lyfta, som transhumanism, effektiv altruism, jämställdhet, mångfald, etisk AI, big data, klimatförändringar, näringslivets omställning, personlig utveckling och systemanalys.
Året därpå skrev jag Nu fattar jag tillsammans med Henric Smolak, boken som hjälper dig förstå vår digitala samtid och framtid.
I båda böckerna lyftes förstås digitaliseringen som en räddare i nöden på många sätt, och jag tänkte att David Sax bok var en inverterad version av mina. Fullt rimligt. Men varför detta ständiga pandemifokus? Jag var flera gånger tvungen att dubbelkolla när den var släppt: Jo, november 2022.
Så om du är sugen på att höra någon i 10 timmar pissa på Zoom-möten, e-handel, digitala kulturevenemang, matleveranser och hemmaskola, är det en utmärkt och underhållande bok. Problemet är bara att Sax lägger fram det som att pandemiårens digitala lösningar bara var en perfekt våt dröm för techevangelisterna – inte en kollektiv och kreativ reaktion på nedstängningarna.
Någon direkt lösning erbjuds inte heller, förutom möjligen då att ersätta allt det där nya digitala med det gamla analoga. Det är nämligen SÅ mycket roligare att träffas IRL, när man kan skratta, kramas, köra improvisationsteater och bli höga ihop!
Wow, vilken analys.
Vad är kreativitet?
Eftersom jag blev så grinig av Sax var det uppfriskande att få vandra runt i Stockholmskylan med något annat i lurarna några dagar. Min kollega Paulina Modlitba tipsade i sitt nyhetsbrev We Should Be Friends om musikproducenten Rick Rubin som lät sig intervjuas av författaren Malcolm Gladwell i deras gemensamma podd Broken Record.
Rick Rubin är en fascinerande karaktär, vars storhet i min bok kanske främst manifesterades i de American Recordings-skivor som oväntat nog fick Johnny Cash att avsluta sin karriär på topp. Men faktum är att han även medgrundade Def Jam Recordings och har producerat några av historiens mest tongivande hip-hop- och rockalbum.
Nu har Rubin skrivit en bok om kreativitet: The Creative Act: A Way of Being. Inte nödvändigtvis en självhjälpsbok i dess traditionella mening, utan en reflekterande, filosofisk och lågmäld sak om hur skönhet och konst finns överallt i universum, och hur vi som människovarelser kan träna upp vår förmåga att översätta våra intryck till unika uttryck. Jag gillar helt enkelt hur han skriver om skapandet.
Boken är i alla fall sprängfylld med citat som gärna skulle kunna hänga på väggarna i min kreativa grotta (en vacker dag…). Rubin omsluter mig med sin mörka och varma stämma:
“Look for what you notice, but what no one else sees.”
Eller när han pratar om beginner’s mind:
“There’s a great power in not knowing.
If we approach the task with ignorance, it can remove the barricade of knowledge blocking progress.
Curiously, not being aware of the challenge may be just what we need to rise to meet it.”
Är han en avdankad rockräv som levererar färdigtuggade plattityder i egenskap av självutnämnd guru (med tillhörande guru-look), eller är han en historisk ikon som under sina 60 år på jorden nogsamt mejslat fram hur kreativt skapande verkligen går till och hur man kan agera i vardagen för att ge syre åt sina konstnärliga drömmar?
Jag lutar i alla fall åt det senare.
Boka mig som föreläsare och moderator
2023 är året då jag tänker steppa upp arbetet med föreläsningar och moderatorsuppdrag. Jag leder scensamtal med van hand, eller föreläser om några av de största megatrenderna mot 2030. Om jag inte ligger hos din favorit-talarförmedling (ännu) går det alltid att dra ett mail direkt till christianvonessen@gmail.com
Stötta Heja Framtiden som företag
Gör som mina vänner på Futurice: samarbeta med Heja Framtiden för att nå en framåtlutad och beslutsfattande B2B-målgrupp med sponsrade poddsegment och innehållsproduktion i ett fräsigt paket. Läs mer här och ta kontakt för prisvärda förslag!
PS. Du vet väl att du kan svara på det här mailet för att nå mig direkt? Det skulle göra mig glad!